Det är något som pågår i Sverige. Allt fler vuxna kämpar med övervikt och fetma. En ny rapport från Folkhälsomyndigheten skisserar situationen, och det är den yngre generationen som drabbas mest.
Mellan åren 2006 och 2022 steg andelen överviktiga eller feta vuxna (16-84 år) från 46% till 51%. Men det mest slående är att andelen unga vuxna (16-29 år) med övervikt eller fetma ökade från 22% till 28%. Om du tar en tur till Jönköping, kommer du märka att det är det län där trenden är som mest påtaglig – från 49% 2006 till 54% 2022.
Men varför är detta viktigt? Tja, dessa siffror är inte bara nummer. De representerar människor, och övervikt är direkt kopplat till sjukdomar som hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes och till och med cancer. Annika Rosengren, Folkhälsomyndighetens generaldirektör, säger det rakt på sak: ”Det är en oroväckande utveckling som har stora konsekvenser för både individen och hela vårt samhälle.”
Så, vad kan vi göra? Enligt Rosengren är svaret komplicerat men inte omöjligt. Det handlar om att förändra våra vanor, röra på oss mer och skapa en miljö som stöder hälsosamma val. Folkhälsomyndigheten föreslår några konkreta steg: införa skatt på sockrade drycker, stoppa reklam som marknadsför ohälsosam mat till barn, och göra det enklare för folk att leva aktivt, som att bygga fler cykelbanor.
Övervikt och fetma framträder som en allt större samhällsutmaning i Sverige, vilket understryker behovet av att ta frågan på allvar.
